Sammanfattning av bedrägerirapporten 2024

• Försäkringar bygger på att sprida risker kollektivt, men systemet hotas av bedrägerier.
• Uppskattningsvis 5–10 % av skadeersättningarna är bedrägerier, motsvarande 3,5–7 miljarder kronor per år.
• Försäkringsbedrägerier drabbar alla genom högre premier och minskat förtroende för systemet.
• Bedrägerier utförs av både enskilda individer och organiserad brottslighet.
• Exempel på bedrägerimetoder:
  • Överdrivna skadeanspråk (t.ex. påstått stulna eller förstörda föremål).
  • Falska skadeanmälningar (t.ex. fabricerade olyckor).
  • Manipulerade dokument och kvitton.
• 11 208 utredningar genomfördes  under 2024 av försäkringsbolagen.
• 820 miljoner kronor i skadeersättningar avböjdes efter bedrägeriutredningar.
• Vanliga orsaker till avslag:
  • Skadan har inte inträffat eller kan inte styrkas (39 %).
  • Oriktiga uppgifter har lämnats (19 %).
  • Försäkringstagaren vägrar medverka i utredningen (14 %).
• 633 polisanmälningar om försäkringsbedrägeri gjordes 2024.
• Endast 15 % av fallen leder till åtal, trots noggranna försäkringsutredningar.
• En granskning som gjordes under 2024 visade att 73 % av Polismyndighetens nedläggningsbeslut var felaktiga eller orimliga.

Allmänhetens attityder

• 77 % anser att försäkringsbedrägeri är ett allvarligt brott (minskning från tidigare mätningar).
• 65 % kan inte tänka sig att begå försäkringsbedrägeri, men 6 % kan tänka sig att göra det.
• 13 % känner någon som begått försäkringsbedrägeri.
• Endast 19 % tror att risken att åka fast är stor, vilket kan öka benägenheten att fuska.