Ny granskning visar: 73 procent av Polismyndighetens nedläggningsbeslut avseende polisanmälda försäkringsbedrägerier var felaktiga eller orimliga

Under de senaste fem åren har endast 15 procent av polisanmälda försäkringsbedrägerier lett till åtal och 2 procent till strafföreläggande. Granskningen, som pågått under hela 2024, syftade till att förstå varför en så liten andel av försäkringsbolagens polisanmälningar leder till åtal eller annan form av lagföring.

- Försäkringsbolagen polisanmäler enbart ärenden som genomgått en noggrann utredning och där det alltid finns en identifierad misstänkt gärningsperson. Att endast 15 procent leder till åtal är en anmärkningsvärt låg siffra, säger Mats Galvenius, vd på Larmtjänst.

126 nedläggningsbeslut granskades

Under 2024 granskades totalt 126 nedläggningsbeslut vilka delades in i tre kategorier:

• Rimligt nedläggningsbeslut: Det finns skäl för att inte gå vidare med polisanmälan.
• Orimligt nedläggningsbeslut: Det finns skäl för att gå vidare med polisanmälan.
• Felaktigt nedläggningsbeslut: Det saknas rättsligt stöd för nedläggningen.

Resultatet visade att 46 procent av besluten var felaktiga, 27 procent var orimliga och endast 27 procent bedömdes vara rimliga. Det innebär att hela 73 procent av de granskade nedläggningsbesluten var felaktiga eller orimliga.

Diagrammet visar den procentuella fördelningen av de granskade nedläggningsbesluten.

Vid granskningen har Larmtjänst noterat rimliga nedläggningsbeslut, bland annat när det polisanmälda brottet har preskriberats. Granskningen visar samtidigt att en betydande andel av nedläggningsbesluten är fattade på orimliga eller felaktiga grunder.

- Exempelvis hänvisar Polismyndigheten ofta till att det saknades "bearbetningsbara spaningsuppslag", trots att det alltid fanns en misstänkt gärningsperson, dvs försäkringstagaren, säger Mats Galvenius.

I andra fall användes motiveringen att "fara för brottets fullbordan inte förelegat" med hänvisning till att försäkringsbolagens utredningsverksamhet borde förhindra att bedrägeriet skulle kunna genomföras. Detta är en uppenbart orimlig nedläggningsgrund eftersom endast en begränsad andel av alla försäkringsärenden genomgår sådan utredning. Till kategorin felaktiga nedläggningsbeslut har Larmtjänst räknat beslut där Polismyndigheten motiverat beslutet med att åtal för brottet inte kommer att ske med hänvisning till möjligheten till åtalsunderlåtelse. Det är en bedömning som endast åklagare bör göra, inte Polismyndigheten.

Exempel på orimligt nedläggningsbeslut

En försäkringstagare ansökte om skadeersättning för en arbetsolycka som enligt denne skulle ha inträffat på väg hem från jobbet. Vid utredning inhämtades journaler från sjukhuset, vilka visade att skadan skedde vid midnatt efter ett krogbesök. Olyckan inträffade således på fritiden och inte på väg hem från arbetet, vilket försäkringen annars skulle ha täckt. Trots att det är uppenbart att försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter och anpassat sin berättelse för att uppfylla försäkringsvillkoren, har anmälan lagts ned med motiveringen att “det inte går att bevisa att den misstänkta gjort sig skyldig till brott”.